downtoperfection.blogg.se

Har insett att mina dagar verkligen ser exakt likadana ut jämt, så jäkla tråkigt men ändå en sån enorm lättnad och trygghet. Bara det att jag ska gå på stan med syster på fredag för att handla present till brorsan som vi ska fira på lördag gör mig orolig.

Dels för att det tar tid i min planering och tänk om jag träffar någon jag känner. läskigt! Jag blir allt mer instängd, har inte pratat med mina vänner på flera veckor.

Jag tar omvägar för att slippa vara social, jag drar upp handen för ansiktet för att gömma mig. jag stänger in mig på mitt rum om vi har gäster.

 

Jag har kommit fram till en sak. Jag tappar så sjukt mycket hår nu att jag blir rädd. Det börjar tappa färgen, har inte längre någon glans och jag kan bokstavligt talat dra handen genom håret och få med mig en hand full med hår. Det är sjukt läskigt.

 

Så tänker jag att jo men jag äter ju faktiskt jättemycket ibland och hetsar man får man ju aldrig upp allt. men jag hetsar ju sällan bra saker. Inte konstigt att jag inte får i mig alla vitaminer och mineraler som jag behöver.Men jag ska lägga till mer b-vitamin i alla fall.

 

Jaja. Maten idag landar på drygt 500kcal idag igen och träningen blev en timmas promenad och en timma kondition på gymmet.

 

Nu ger jag mig för dagen. Mitt helt ok humör rann av mig i duschen tillsammans med flera ton hår. Nu är jag mest rädd och ledsen. Jag vill lägga mig och somna bums.. men det är väl omöjligt.